I helgen var det ganska lungt och skönt, jag hade verkligen sett fram emot den för jag var helt slut efter veckan på jobbet. På lördagen var vi på Birsta och uppdaterade Elliots garderob lite inför dagisstarten, sen blev det en tur förbi IKEA också, gardinstänger och dörrhandtag till de ommålade garderobsdörrarna.
Glad i hågen skulle jag när jag kom hem, snickardotter som jag är, skulle inte vilja påstå att jag har tummen mitt i handen, till skillnad mot min andra hälft, sorry darling men det är sanningen=), sätta upp gardinstången i sovrummet. Hade ungefär 20 minuter på mig eftersom det sen var läggdags för lilleman. Det hör till historien att Elliot är vettskrämd för skruvmaskinen.
Precis som min kära kusin Emeli så har vi också utan undantag BETONG-väggar i HELA lägenheten. Japp men pappa satte ju upp gardinstången i köket och det gick galant eftersom kanten närmast fönstret är i trä, så det skulle inte vara nåt problem för mig att slänga upp den, sagt och gjort, grävde fram några skruvar ur ett skåp ställde mig på stolen. För det första är det ju lite problematiskt när arbetshöjden är ovanför huvudet men vad göra, sen ska man hålla i gardinfästet i ena handen och skruven i den andra men vad ska man hålla i skruvdragaren med då? Tänderna? Efter ett tag lyckas jag med konststycket att hålla i alla tre samtidigt men vad visar sig då, är det inte skitbetong som döljer sig bakom gipsskivan ändå! Man vill ju inte gärna ge upp heller när Hampus står i hallen med en storgråtande bebis i famnen och gormar att jag jag ska ringa pappsen istället, då känner man sig som en treåring som bara vill kunna SJÄLV!
Vad får det lov att vara? Ett par jeans?
